Kommunen 3.0

Kommunen 3.0

Under vinterns Master Class på tema "Uppstart City Guides" diskuterade vi hur kommunens roll ändras i takt med att medborgarna blir samskapare snarare än mottagare av stadens utveckling.

Det finns en hel del forskning på detta tema som kanske kan tjäna som inspiration för det lokala arbetsprocesserna under Nordic City Lab. Nedan har vi listat två exempel:

 

Tredje generationens politikområden

Stig Montin, professor i offentlig förvaltning med inriktning mot kommunal politik och förvaltning vid Förvaltningshögskolan i Göteborg resonerar i artikeln "Kommunerna och klimatpolitiken - ett exempel på tredje generationens politikområden" kring fyra synsätt som påminner om tredelningen:

 The aim of the overview article is to encircle a research field focusing the role of local government in the Swedish national climate protection policy. First, the policy area of climate protection is historically identified as a part of a third generation policy areas. Secondly, relating to contemporary governance literature some steering measurements are presented. There is thus an increasing steering complexity containing hierarchical, market-based and network based steering. Thirdly, the role of local government is discussed in terms of reasons for engaging or not engaging in climate protection work. Political, institutional, financial and professional aspects are considered important in order to explain variations in municipal climate protection activities. Finally some research questions are put forth, such as how and why municipal leaders are handling uncertainty in certain ways, municipal leaders as network managers and local climate protection policy-making and implementation from perspectives of learning and democracy.  

 

Här hittar du hela artikeln. Läs mer om de fyra politikområdena i boken "Moderna kommuner" av Mikael Granberg och Stig Montin. 

 

Tillitsdeligationen

I juni 2016 inrättade den svenska regeringen en delegation för att inom ramen för de befintliga regelverken genomföra projekt som främjar idé- och verksamhetsutveckling när det gäller kommunal verksamhet eller projekt som omfattar hela styrkedjan dvs. styrning från den nationella nivån till genomförandet i kommuner och landsting. Uppdraget ska redovisas i en slutrapport senast den 13 oktober 2019. Utredningen har publicerat ett antal rapporter.

"Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) är en samling metoder som syftar till att öka kvaliteten i offentligt finansierade tjänster genom att öka tilliten till brukare och brukarmötande yrkesgrupper. Dessa metoder har utvecklats som svar på en växande kritik mot utvecklingen i den offentligt finansierade välfärdssektorn under senare år, bland annat en växande administrativ börda, stelbenta strukturer och en arbetsdelning och formalism som gör det svårt att hjälpa medborgare med komplexa behov. I denna rapport föreslås ett modeller, definitioner och principer för tillitsbaserad styrning och ledning samt förslag på vad den kan innebära i en konkret praktik. Tillitsbaserad styrning och ledning beskrivs som bestående av tre hörnstenar: kultur, styrning samt arbetsorganisation. Insatser på dessa områden samspelar och tilliten behöver omfatta samtliga. Kopplat till dessa hörnstenar presenteras sju grundläggande principer: tillit, brukarfokus, öppenhet, delegering, stöd, samverkan och kunskap. Även relationen mellan tillit, rättssäkerhet och den statliga värdegrunden diskuteras. Rapporten är en utveckling av ett PM från april 2017 och ett utkast till ett kapitel i kommande forskningsantologi (SOU) inom ramen för Tillitsdelegationen." 

- Louise Bringselius. Forskningsledare i Tillitsdelegationen Fil dr och docent vid Lunds universitet. 

 

Tillitsbaserad Forskning Och Ledning

 

Läs fler rapporter om tillitsbaserad styrning av offentlig sektor på Tillitsdelegationens hemsida.

  

BAKGRUND

Inom forskning om styrning har den tredelning som modellen kommunen 3.0 bygger på dykt upp i olika varianter sedan 1980-talet. Grunden utgörs av en ofta förekommande indelning av tre typer av samordning:

  • Hierarki (byråkrati) - Traditional Public Administration
  • Marknad (framgmentering) - New Public Management
  • Nätverk (samverkan) - New Public Governance

 Samskabelse Aendrer Rollerne